Vad är ADHD?

ADHD - en Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

ADHD tillhör en grupp tillstånd som kallas Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NP). NP är en paraplyterm för flera tillstånd, däribland räknas autism samt Tourettes syndrom. 

Vanligen debuterar NP i tidig barndom. Dessa tillstånd har en hög grad av ärftlighet vilket innebär att genetiska faktorer i stor utsträckning bidrar till deras uppkomst.

Vi vet idag att NP inte orsakas av bristande uppfostran. Däremot kan problem i uppväxtmiljön eller livssituationen förvärra symtomen.

Har man däremot ett starkt skyddsnät, t.ex. anhöriga som stöttar och kompenserar för svårigheter, kan symtomen lindras. 

Samsjuklighet är mycket vanligt, både gentemot andra NP-diagnoser men även mot andra tillstånd såsom depression, ångestsyndrom, stressrelaterad psykisk ohälsa, sömnstörning och annat.

Symtom på ADHD

Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) finns i tre former: huvudsakligen ouppmärksam, huvudsakligen hyperaktiv/impulsiv samt kombinerad form (med besvär inom båda dessa områden). Nedan beskriver vi några exempel på olika ADHD-besvär.

Ouppmärksamhet

Ouppmärksamhet

hyperaktivitet/ impulsivitet

Hyperaktivitet /
Impulsivitet

Symtomen orsakar problem

Människor med ADHD har många av ovanstående symtom vilket medför en funktionsnedsättning. Med andra ord får de svårt för att göra det de behöver och vill göra här i livet.

Exempelvis kan det bli svårt att klara högre studier, betala räkningar i tid eller ägna sig åt monotona arbetsuppgifter. Som en följd kan man få svårt att klara av arbete, studier eller sitt sociala liv.

Får man hjälp i god tid finns möjlighet att minska påverkan från symtomen på livet. För att veta om man har ADHD och vilka insatser som bäst kan hjälpa en behöver man först göra en noggrann utredning.

Vad är autism?

Autismspektrumtillstånd (AST) är en term som innefattar flera diagnoser, däribland autism och Aspergers syndrom.

Termen används för att förenkla kommunikationen då de tillstånd som innefattas i AST är mycket snarlika varandra men kan skilja sig åt gällande vissa egenskaper. 

Därför kallas det just “spektrum” – det finns en glidande skala av symtom, där exempelvis Aspergers syndrom betraktas som en lindrigare form av autism. Vanligen har människor med AST svårigheter i sociala situationer, särskilt om de uppfattas som oförutsägbara eller kaotiska.

Ofta finns det besvär med att skapa ömsesidiga relationer såväl som att “läsa mellan raderna” och tolka andras kroppsspråk.

Vidare kan man ha svårigheter med flexibilitet i vardagen. Kanske har man ett utökat behov av att följa samma rutiner på vardaglig basis, eller svårigheter att hantera spontana händelser.

Ofta har man en annorlunda fungerande sensorik, där sinnesintryck kan upplevas som starkare, svagare eller på andra sätt avvika från andras uppfattningar.

Det är vanligt med avsnävade intressen, där man kan “snöa in” på ämnen som är mycket intressanta. Många med AST upplever att vardagen fungerar bättre när de hittar strategier för att kompensera för sina svårigheter. Ofta kan man få hjälp via organisationer såsom habilitering och liknande. Anpassningar på arbetsplatser kan också krävas. 

Vanligen hjälper det om man har genomfört en autism utredning och fått diagnosen fastställd då ens svårigheter kan kartläggas noggrannare, vilket underlättar stödinsatser. Dessutom kan diagnos vara ett krav för att få rätt stödinsatser.