När vi pratar om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är det lätt att begreppen blandas ihop. Ett vanligt exempel är ADHD och ADD – två diagnoser som ofta används synonymt, men som faktiskt har viktiga skillnader. För att bättre förstå vad som skiljer dem åt, behöver vi först titta på vad ADHD egentligen är, och hur ADD passar in i bilden.
Vad är ADHD?
ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och är en diagnos som innebär svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Det är en medfödd och ofta livslång funktionsnedsättning som kan påverka många delar av livet – från skolgång till arbetsliv och relationer. Symptomen varierar från person till person, men ofta märks en rastlöshet, svårigheter att behålla fokus, och ett behov av ständig stimulans.
ADHD delas upp i tre olika typer: den ouppmärksamma formen, den hyperaktiva-impulsiva formen och den kombinerade formen. Det är här ADD kommer in i bilden.
Vad är ADD?
ADD är ett begrepp som historiskt sett användes för att beskriva en form av ADHD utan den hyperaktiva delen. Personer med ADD har främst problem med ouppmärksamhet – de dagdrömmer, tappar fokus och har svårt att organisera vardagliga uppgifter, men de är inte utåt sett hyperaktiva.
Numera används inte ADD som en officiell diagnos enligt DSM-5 (den manual som används för att ställa psykiatriska diagnoser). Istället räknas ADD som en del av ADHD-diagnosen – nämligen den ouppmärksamma formen av ADHD. Det innebär att ADD och ADHD inte är två olika diagnoser, utan snarare olika uttryck av samma grundproblematik.
Varför lever begreppet ADD kvar?
Trots att ADD inte längre är en formell diagnos lever begreppet kvar i vardagligt tal, i äldre litteratur och ibland även inom vården. Det beror sannolikt på att många upplever att det beskriver deras svårigheter bättre än den generella ADHD-termen, särskilt om man inte känner igen sig i den stereotypa bilden av hyperaktivitet.
Det finns också ett behov av att förtydliga att alla med ADHD inte är stökiga, högljudda eller impulsiva. Många, särskilt flickor och kvinnor, får sin diagnos sent just för att deras svårigheter inte har varit synliga på det sätt man ofta förväntar sig vid ADHD. Här kan begreppet ADD bidra till ökad förståelse.
Samma kärna – olika uttryck
Både ADHD och ADD handlar om svårigheter med uppmärksamhetsreglering. Skillnaden ligger i hur dessa svårigheter visar sig. En person med ADHD i kombinerad form kanske stör i klassrummet eller har svårt att sitta still, medan en person med ADD tyst drar sig undan och får underprestation som följd.
Vikten av rätt förståelse kan inte nog understrykas. Genom att se att dessa olika uttryck har samma grund, blir det också lättare att skapa rätt stöd, bemötande och behandling. Både medicinering och anpassningar kan se olika ut beroende på vilken form av ADHD det handlar om.
Vill du veta mer? Läs mer om ADHD-utredning här eller boka ett inledande samtal här.